Var vårt regemente kungligt?
Det enkla svaret är ja och nej. Men låt mig förtydliga detta svar litet.
Myndigheter, inklusive regementen, hade formellt prefixet "Kungl." utan att "Konungen i nåder själv antagit chefsskapet". Detta upphörde med den nya grundlagen (se nedan).
Begreppet kunglig
Begreppet kunglig användes av nästan samtliga regementen (bland andra Kungl. Hälsinge regemente) från senare hälften av 1700-talet och fram till 1974 då en ny grundlag infördes. Med begreppet menades att regementena var direkt underställda konungen/regeringen och samma begrepp användes av de civila myndigheterna (Kungl. Postverket, Kungl. Lotsverket etc, även om inte alla i praktiken nyttjade prefixet Kungl. ). Fram till 1927 var det endast ett regemente som inte var kungligt, nämligen Kronprinsens Husarregemente (K 7). Regementet K 7 avvecklades 1927.
Grundlagen
När de flesta av oss gjorde värnplikten eller var anställda vid regementet gällde 1809 års regeringsform.
Regeringsformen är sannolikt den viktigaste av våra fyra grundlagar. Den omfattar dels statsskickets grunder och normer,
dels bestämmelser om statens styrelse och om organisatoriska spörsmål.
1974 beslutades den nya Regeringsformen, som trädde i kraft 1 januari 1975. I den nya grundlagen åsyftar "konungen" själva kungaämbetet
eller kungen personligen. I den tidigare författningen (1809) betecknade "Kungl Maj:t" själva statsmakten,
oavsett vem som utövade denna makt (regeringen, domsmakten).
Inte kungligt från 1975
Från och med 1975 var alltså inga regementen längre kungliga. Inte ens Hälsinge regemente! Något Kungl. Lapplands jägarregemente (I 22) har aldrig existerat, eftersom Arméns jägarskola (JS) 1975 blev just Lapplands jägarregemente (I 22).
Olle Larsson